fröer
framkanter och bakomliggande förmak
som lapa som
slicka hårt
vakna
Visar inlägg med etikett heather nova. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett heather nova. Visa alla inlägg
måndag, juni 22, 2009
onsdag, januari 28, 2009
river of life. heather nova.
mycket flodmetaforer blir det …
har fått ihop ett bra skelett till andytexten och har läst igenom mitt manus inför mötet idag och tycker att jag har gjort ett jävligt bra jobb så här långt!
är livet en flod? en bäck kanske? en älv? eller varför inte ett hav? finns det ingen som har använt den metaforen? mer olika vatten åt folket!
har fått ihop ett bra skelett till andytexten och har läst igenom mitt manus inför mötet idag och tycker att jag har gjort ett jävligt bra jobb så här långt!
är livet en flod? en bäck kanske? en älv? eller varför inte ett hav? finns det ingen som har använt den metaforen? mer olika vatten åt folket!
Etiketter:
flod,
heather nova,
metafor,
river of life,
skrveri,
text
lördag, december 20, 2008
island. heather nova.
i need an island
somewhere to sink a stone
i need island
somewhere to bury you
fast nej, vi tar om det från början.
A
jag behöver en ö
- jadå. en ö skulle jag kunna tänka mig. fick ett roligt förslag på en liten ö utanför kalmar. dvs inte öland, utan en pytteö som man ser när man kör över ölandsbron. eller flyger för den delen. om man är en sån med privat jet eller helikopter. eller om man händelsevis skulle visa sig ha vingar.
B
nånstans där jag kan sänka en sten
- ja det finns väl massor man skulle vilja göra sig av med. massa saker känslor människor tankar som man helt enkelt skulle behöva hysta överbord och sedan skulle man må trettitusen gånger bättre. jag har dock ingen speciell ballast (som man sjunger i josefin och symaskinen, eller var det vi mötte ett skepp?) just nu som jag vill göra mig av med. inget uttalat i alla fall.
C
jag behöver en ö
- se A
D
nånstans där jag kan begrava dig
- det är väl här frågorna hopar sig: vem är det som åsyftas? handlar det om att begrava någon i bokstavlig bemärkelse? med största sannolikhet inte. alltså en symbolisk begravning, se B. är det svårt att hitta en sådan plats eller är det snarare duet som är svårt att lämna? vad lägger man i ordet begraving? en ceremoni? ett avskedstagande? jag hatar avsked. avsked är det värsta jag vet. jag skulle gärna slippa alla avsked hädanefter. jag får ångest och tror att vi aldrig ska se mer, att jag eller den/de andra personen ska dö och det står jag inte ut med. har jag nån jag borde begrava? kantänkas. en eller ett par. frågan är när jag ska göra det, när i hela friden vet jag att jag har kommit dithän att jag kan? eller är det bara att ösa skopa efter skopa jord ur marken? med tiden blir det ju en grop. större ju längre man håller på. men är det verkligen meningen med livet: att gräva gropar till alla man inte längre behöver?
somewhere to sink a stone
i need island
somewhere to bury you
fast nej, vi tar om det från början.
A
jag behöver en ö
- jadå. en ö skulle jag kunna tänka mig. fick ett roligt förslag på en liten ö utanför kalmar. dvs inte öland, utan en pytteö som man ser när man kör över ölandsbron. eller flyger för den delen. om man är en sån med privat jet eller helikopter. eller om man händelsevis skulle visa sig ha vingar.
B
nånstans där jag kan sänka en sten
- ja det finns väl massor man skulle vilja göra sig av med. massa saker känslor människor tankar som man helt enkelt skulle behöva hysta överbord och sedan skulle man må trettitusen gånger bättre. jag har dock ingen speciell ballast (som man sjunger i josefin och symaskinen, eller var det vi mötte ett skepp?) just nu som jag vill göra mig av med. inget uttalat i alla fall.
C
jag behöver en ö
- se A
D
nånstans där jag kan begrava dig
- det är väl här frågorna hopar sig: vem är det som åsyftas? handlar det om att begrava någon i bokstavlig bemärkelse? med största sannolikhet inte. alltså en symbolisk begravning, se B. är det svårt att hitta en sådan plats eller är det snarare duet som är svårt att lämna? vad lägger man i ordet begraving? en ceremoni? ett avskedstagande? jag hatar avsked. avsked är det värsta jag vet. jag skulle gärna slippa alla avsked hädanefter. jag får ångest och tror att vi aldrig ska se mer, att jag eller den/de andra personen ska dö och det står jag inte ut med. har jag nån jag borde begrava? kantänkas. en eller ett par. frågan är när jag ska göra det, när i hela friden vet jag att jag har kommit dithän att jag kan? eller är det bara att ösa skopa efter skopa jord ur marken? med tiden blir det ju en grop. större ju längre man håller på. men är det verkligen meningen med livet: att gräva gropar till alla man inte längre behöver?
tisdag, oktober 14, 2008
doubled up in love. heather nova.
drömde om lera
att kroppen täcktes in
att vi sedan åt
av den
bröt loss bitar
skrattade
det vässade
rädslan
i den lilla
tysta trånga
staden
Etiketter:
heather nova,
lera,
rädsla,
skratt,
stad
lördag, oktober 11, 2008
island. heather nova.
lossar händerna från den breda himlen
tuggar motståndslösa anekdoter
det brinner runt hörnet
berömda politiker bor numera i jorden
fixera dröm och kolsyra
stäng dörren
rusa mellan grenarna tills du ser havet
stanna där
tuggar motståndslösa anekdoter
det brinner runt hörnet
berömda politiker bor numera i jorden
fixera dröm och kolsyra
stäng dörren
rusa mellan grenarna tills du ser havet
stanna där
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)